Inte utan mitt knä

Jaha nu sitter jag och min kotlettiga svett-kotlett-frilla i Victors soffa i Norrköping och återhämtar oss efter en kombinerad spring/cykel/handlingstur.

Victor har fräckheten att jobba idag så då måste man ju underhålla sig här i storstan.

 

Jag känner mig kasterad efter att ha raceat runt ganska mycket på "Röda pilen" (cykeln) idag. Den har en fruktansvärd sadel som är hård som sten och dessutom är ju sadeln lite hög= aj aj aj! Intressant fakta va?

 

Jag hoppas nu att springturen inte var ett misstag. Sen senast jag var ute och sprang har jag haft en oroväckande smärta i vänster skenben på en specifik punkt som har gett sig till känna bara av att gå. Men idag har det inte känts av så förhoppningsvis var det bara något snabbt övergående.

Tror jag har blivit lite paranoid/hypokondrisk vad gäller skador ibland. Första domedagstanken när jag kände att jag hade ont där: "Åh nej, jag har fått en stressfraktur och benet håller på gå av!" Positiva klubben verkligen;)

 

Förövrigt vill jag bara uppmana dig; om du nån gång hör mig säga att jag ska åka tåg, SÄG NEJ! Igår var mitt tåg "bara" 3 timmar försenat till Stockholm. Och senaste gången innan det, nätta 7 timmar försenad hem. Bra statistik SJ och heja Sveriges infrastruktur.

 

Annars har jag det väldans bra!