Idag har det skett något fantastiskt... JAG HAR ÅKT LÄNGDSKIDOR!!
Knäet gjorde inte ett dugg ont och det verkar inte upprört såhär i efterhand. Förstår ni lyckan över att kunna utföra en motionsform utomhus (promenader gills nämligen inte) ??!! Så otroligt skönt:)
 
Om det fortsätter att kännas bra så har jag nu ännu en sak att underhålla mig med om dagarna, och att det består av träning gör ju inte saken sämre.
Behöver väl antagligen inte nämna hur mycket jag saknar puls, svett, frågan till sig själv "varför utsätter jag mig för detta plågeri" och den skönaste känslan som finns; den som infinner sig efter ett riktigt bra träningspass.

Inte för att jag nu, efter några futtiga kilometer på skidor längs skoterspåret, känner mig direkt redo för exempelvis ett Vasalopp. MEN det är en början i alla fall!
För övrigt ska jag eventuellt med till just Vasaloppet och heja på mina duktiga bröder som minsann ska skida sig igenom de 9 milen i år. Heja dem!

 

Tummen upp!