Kom hem från jobbet för en stund sen och har därefter inmundigat den underbart traditionella rätten korv och makaroner. Tröttnar aldrig!!;)
Inga larm idag så största delen av dagen har tillbringats i övningshuset. Det ska byggas om och snajdas till så nu är det projekt rivning som gäller till att börja med.
Körde ett rätt lugnt träningspass idag då kroppen känns lite sleten efter kanske lite många träningsdagar utan vila. Benen är ordentligt loja (inkl knä) efter löpning och Anna-Lenas bendödar-gym-pass igår. Så ikväll blir det soffläge med chips och film, mhmmm! Vet inte vad det är; senaste dagarna har jag haft ett enormt sug efter FETT. Fett fett fett som dricka grädde (mer än vanligt;), svulla chips, äta smör, falukorv indränkt i stekflott..ja ni fattar, jag håller på att bli störd. Snart kommer jag släpa mig fram som en baconsvål med flottspår efter mig haha!
Här kommer en bild på min nya vandringssäck. Sjukt skön, skulle kunna ha den på mig konstant. Ser fram emot många äventyr med denna goding på ryggen:) Tack kära familj för förtida födelsedagspresent!
(Mongopackad med en kudde i, därav den lätt skruvade formen;)
Avslutar med ännu en bild på sötaste fina Steira. Lilla valpen hemma, inte konstigt att man har hemlängtan till och från!
Sådärja, efter en tidig morgon med start i Norrköping, har dagen spenderats i Stockholm och nu är jag slutligen tillbaka i Boden. Whop whop!
6-månaderstestet har gått bra:))
Tvärtom mot vad jag trodde var det på framsida lår som det saknas ett par procent i styrka, baksidan var lugn. Kändes ologiskt, men kanske har min kära hamstring tillgodogjort sig all övrig träning förutom curlsen. Uppenbarligen!
Och enbenshoppet gick sjukt över förväntan! Började med det friska vänstra och hoppade slutligen 135 cm. Det tyckte jag var rätt långt (som den mindre spänstiga filur jag är) och sa högt: "åh nej, det blir svårslaget med det opererade!" MEN då dängde mongobenet till med hela 150 cm. Tjihoooo! Man har gärna 103% jämfört med sitt friska ben;) Nu skryter jag friskt minsann!
GLÄDJE!
Utöver detta kan jag tillägga att en fågel bajsade på min väska. Och när jag skulle duscha efter testerna upptäckte jag -ingen handduk! Jag fick torka mig med en tröja. Det är kul nästan jämt;)
Imorgon smäller det; äntligen dags för 6-månaderstestet av knäet på Artro i Stockholm! Kan inte förstå hur tiden kunnat gå så fort. I vinter när jag hoppade runt på mina kryckor kan jag meddela att det kändes sjuuuukt avlägset. Får jag bra resultat blir jag obeskrivligt glad. Får jag mindre bra resultat är det bara att acceptera och låta det ta sin tid. I vilket fall så har rehaben gått långt över förväntan med tanke på infektionen. Herregud:
Det var ju inte säkert ens en gång att korsbandet skulle klara sig- det gjorde det.
Det var ytterst tveksamt om jag skulle kunna jobba som brandman i sommar- det gick att tjuvstarta med redan i april. Jag kan springa, åka skidor, cykla, rida, klara tester, fjällvandra...jag kan göra NÄSTAN allt jag vill!
Det har vart otroligt bittert, orättvist, ångestfyllt och begränsande till och från och såklart har jag inte mått som en prinsessa alla gånger MEN jag har lärt mig massor av det här och jag är övertygad om att jag efter den här knäkarusellen är starkare än vad jag var innan. Inte bara ur fysiskt perspektiv utan definitivt psykiskt. Det är av min åsikt att den som aldrig haft en långdragen skada som påverkar ens normala liv och idrottande, den vet inte vad man egentligen går igenom, hur mycket man än försöker förstå. En rehabilitering av en sån skada är som en lång resa uppdelad i massor av kapitel med massor av olika känslor. JAG hade ingen som helst aning innan jag drabbades.
Så jag är jättenöjd med både mig och mitt knä. Så får väl testerna visa vad dom visar då. Men jag hatar ju att misslyckas med mål (vem gör inte det?), så SJÄLVKLART vore det gött med bra resultat;)
Sen i lördags har jag hängt i Karlstad med underbara Mathilda och Lunke med vänner och familj. Sen såsmåningom droppade även Victor, Emil och Elin in i bilden. Har varit himla trevligt!! Hoppas på återseende snarast!
Som rubriken antyder har en del av dagen tillbringats med just poo poo. Idag har fårhuset sommar-mockats ur och dagens positiva händelse var att bajs/halm/hö-massan var cirkus blott hälften jämfört med vad den brukar vara! Så det gick ju på nästan en flugkvart.
(Personen bakom den svarta bubblan vill under inga omständigheter bli förknippad med bloggar och fårbajs, reds anm.)
Utöver detta kan jag bara tillägga att djävulens träningsvärk hemsöker mig idag. Igår på löpturen tänkte jag; "varför inte några back-intervaller i grusgropen?" Ack så jag ångrar detta idag! Toalettbesök är en plåga. Att resa sig från-/sätta sig på stolen är en plåga. Att GÅ är en plåga. Att på något sätt huka sig eller röra sig i golvhöjd är inte att tänka på! MEN jag ska banne mig inte klaga, för bara ett par månader sen var riktigt fet, fruktansvärd träningsvärk typ den mest åtråvärda känslan i hela världen. Så jag fortsätter min lätt spatserande, efterblivna träbensgång med ett leende inombords;)
Det var alla intressanta (?) news för dagen. Avslutar med en bild som bevis på hur otroligt söta kycklingarna är (fast dom redan har vuxit som ogräs)
Alltid byggs denna ovilliga förhoppning upp att; i år, i år går det vägen för fotbollssvenskarna...och varje år blir det lite pannkakssmet av det. Men jag kan ju ha fel, EM kanske inte är över bara på grund av den här förlusten. Vi får se.
Över till roligare saker; har haft en tokhärlig vistelse i fjälla! Världens bästa väder, världens bästa victor-sällskap, världens bästa fjäll. Man kan inte ha det bättre!
Fast ingen jäkla fisk. INTE konstigt att man inte har tålamod till det där!! Och jag har inte vunnit flest omgångar i Geni.
Nu har victor farit hem igen och jag planerar att spendera veckan i hemmet. Nu blir det träna träna, för om en vecka är det dags för knätestet. Längtar!! Sjukt nöjd om det blir ett bra resultat. Men räknar med att baksida lär kan ligga lite efter det friska vänstra fortfarande. Har varit klurigt att träna det då skruven gör att det gör så ont med hamstringscurls. Nåja, jag kan springa terräng och jag kan "action"-fjällvandra så i mitt huvud är jag godkänd;)
Dagens lärdom: Det är sjukt jobbigt att ligga bakom en polisbil+släp på en 80-väg. Och det är sjukt svettigt och nervöst när de blinkar för att man ska köra om. Det är ju aldrig speciellt kul att köra för fort side to side med polisen så att säga. Konstaterar att jag haft lite mer umgänge med polisen på senast än vad som är helt komfortabelt;)
Ps: Vi har sjukt söta kycklingar hemma nu. Konstaterar återigen att hönor är underbara djur!
Ps 2: Tess det vet du, det blir aldrig bättre än PRRRR;)
Åh jag kan inte sticka under stolen med att jag älskar att nanna en stund såhär på kvällkvisten när man är riktigt trött, prrr!
Jobbade dygn igår till imorse och vi fick åka på en rejäl villabrand igår eftermiddag. Jag var pumpis så jag hade nog däremot varit snäppet tröttare om jag hade åkt som rökdykare, för dom fick jobba ordentligt med att få bort det envisa plåttaket. Men trots detta är jag som ett litet barn och är trött idag ändå;) Man får sig en tankeställare varje gång man ser ett hus i lågor; fy fan vilken mardröm att se sitt eget hus brinna som en fackla! Usch usch usch, hoppas man slipper vara med om det (nu har ju inte jag ett eget hus, men NÅN GÅNG förhoppningsvis)
Här är min nya bil:
Efter noga ävervägande är den nu döpt till Roland (uppkallad efter försäljaren och en Roland på pendeltåget mellan Märsta-Stockholm) Egentligen är den ju en riktig tjejfjantig bil som borde heta ett tjejnamn men nej, inte ok!) Roland it is. (Och nej; det är inte jag som satt dit das rosa wunderbaum, den följde med köpet;) Går som en klocka än så länge, men man vet ju aldrig, snart kanske alla dolda fel börjar visa sig. Alltid bra med en pessimistisk inställning till dessa bilar, för då blir man ju bara positivt överraskad!
Spontan världens bästa sak idag: Victor kommer hit redan ikväll, yeees! På tisdag roadtripar vi och bror Mattias hemhem till Skucku och sen är planen att ta sig till fjälls. Hänger bara på att isen gått så pass mycket att båten tar sig fram till ön. Ska bli sjukt härligt! Sen några dagar hemma, och sen bär det av mot Stockholm och 6-månaderstestet för knäet och kanske en sväng till Karlstad också:) AND THEN är det dags att fara tillbaks till Boden och börja jobba ordentligt. Jobbade med skiftet igår som jag kommer jobba med under sommaren och jag trivs redan, så det kommer bli kanon:) Hmm överväger en sen gymsväng nu. Lite jobbigt kändes det, men jag tror banne mig jag måste ta mig i kragen!
Ha det gott! Avslutar med en bild på en av de fina vargarna från Kolmården. Jag skulle kunna tänka mig att bli en varg i mitt nästa liv. Fast en fri sådan.
Jag är en tjej född -87 som skadade mitt knä första gången hösten 2010 genom innebandy.
Efter x antal ytterligare "vridningar" av knäet konstaterades att korsbandet var av.
Korsbandet rekonstruerades under en operation december 2011. Några dagar senare konstaterades att knäleden drabbats av en infektion=ytterligare 3 operationer.
Den här bloggen beskriver vägen tillbaka; till att kunna träna på den nivå jag vill och att kunna arbeta som brandman.
