Inte utan mitt knä

Jag som trodde att jag skulle slippa undan höstsnuvorna som har härjat för fullt men det verkar inte så...typiskt!

Fast jag känner mig liksom inte förkyld utan det är bara skallebank, feber och smärtande muskler. Kvääk! Det var alltid mycket trevligare att vara sjuk hemmahemma för då fick man nyponsoppa med glass på sängen. Nu är ju allt mycket jobbigare för nu måste man ju både handla OCH tillaga OCH servera sig själv. Mycket dåligt påfund med de här moderniteterna att flytta hemifrån själv;) Mycket dåligt att heller inte bo med sin boyfriend såna här tillfällen. Icke ultimat vid sjukdomstillstånd.

Nåja, prisa herren för Alvedon. Var det nåt jag lärde mig av att ligga på sjukhuset med knäet så var det att acceptera att Alvedon faktiskt kan vara rätt bra. Innan var jag lite smått neurotisk inför att ta värktabletter för jag kände mig alltid som en knarkare som skulle få svåra leverskador.

 

Annars då? Ligger här i soffan och filurar om Vasaloppet (går helt ihop med min dagsform då armen skriker i protest över att lyfta en kaffekopp..eller?!)  Längtar tills det blir skidpremiär!

 

Ikväll går jag äntligen av jouren också! Inte för att det har hänt ett dyft, så inte betungande på det sättet, men det blir skönt att återigen kunna flänga och göra precis det man vill.

Har tajmat det så väl med mitt allmäntillstånd att det är varm rökövning ikväll. Heja Alvedon återigen;)

 

Det var lugnt på jobbet fredag/lördag. Dock har det som kanske bekant regnat en hel massa här uppe i Norrbotten. Det ena leder till det andra, och just detta ledde till att det blev översvämning i x-antal källare här med avloppsvatten. Därför bestod lördagsdygnet av många timmars pumpning av bajsvatten.

Moraluppmaning: SPOLA INTE NER TAMPONGER/BINDOR/DYLIKA SAKER i toaletten. Det är mindre trevligt för de som under såna här omständigheter måste komma i kontakt med dessa svullna omkringsimmande organismer!! Brrr...