...är vad jag är idag!

Eventuellt kan idag vara den tråkigaste dagen på länge. Och så är jag sur. Och lite arg. Inte bra combo!

Anledning till att vara sur och arg: Knäet. Ovanligt va?!
Det har varit elakt sen sjukgymnastbesöket för uppenbarligen uppskattades inte rodd och crosstrainer. Så det gör ont och är säkert lite mer svullet och det GÖR MIG APFÖRBANNAD!
Jag vet ju mycket väl att det skulle vara en overklig solskenshistoria om det samarbetade helt och inte protesterade ett dugg. Men jag blir så trött på det och allt känns bara så omöjligt ibland. Och den ständiga frågan som dyker upp i dipparna; varför just JAG? Kunde det inte hända någon som skiter halvt i om knäet fungerar eller inte istället? Inte för att jag önskar detta till någon men ni fattar tankesättet.. 
Och när jag ändå är inne på dessa negativa tankespår:
Tänk om infektionen inte ger med sig?
Tänk om det nya korsbandet inte klarar sig?
Tänk om jag aldrig kommer få ett knä igen som fungerar utan att göra ont?

Många "tänk om" men det är så otroligt många tankar kring framtiden som snurrar.
Allt som hänt har verkligen gett perspektiv på saker och ting. Jag fattade inte hur lyckligt lottad jag var innan knätrubblet. Att ha en kropp som är frisk och fungerar, som man kan uträtta (nästan) allt man vill med är lyx. Och det är det jag grubblar så himla mycket på; kommer jag få uppleva den lyxen igen?

Usch, tungt och deprimerande inlägg! Och då blir det inte bättre av att jag inte gjort nåt vettigt idag.
Sammanfattning av dagen:

- Massa kaffe
- Djurmatning
- Skapande av ett fotoalbum
- Nackning av ett stycke höna
- Protestpromenad bara för att knäet gör ont (förbjudet)
- Rörlighetsträning
- Massa snus
- Etc.

Ja, ni fattar. Inga världsliga underverk direkt!
Blir inte ens nåt gym idag, för Verner och jag körde så hårt igår så att min överkropp helst håller sig totalt imobiliserad. Det är ju gött i och för sig!

Nåja, det är bara att ta nya tag imorgon. Vissa dagar måste få vara bitterfittedagar, så är det ju bara.

JAG LÄNGTAR TILL FJÄLLEN!